L�nsbibliotek �sterg�tland

Du �r h�r: L�nsbibliotekets startsida/Projekt/L�rmilj�er

Bakgrund

Både ur individens och samhällets perspektiv finns det skäl att se över de förutsättningar som biblioteken har att fungera som lärmiljöer.

Nya krav p� st�dstrukturer
I ett samh�lle som st�ndigt f�r�ndras h�js kraven p� m�nniskors kunskaper och kompetens. D�rf�r �r det viktigt att ha m�jlighet till livsl�ngt l�rande. Oavsett �lder, bakgrund, bostadsort, familjeliv och arbetsliv m�ste det g� att studera och vidareutbilda sig. Idag st�ller studerande, m�nniskor i arbete och arbetsmarknadens parter krav p� flexibla former f�r utbildning och l�rande. Kraven kommer att �ka i takt med ny teknik, f�rv�ntat kompetensbrist och en ny generation p� v�g in i arbetslivet. Studerande har i varierande grad behov av flexibilitet i fr�ga om plats, tid, inneh�ll, form, metod och studiemilj�. Den �kande flexibiliteten i vuxnas l�rande inneb�r behov av olika former av st�dstrukturer.

Alltfler h�gskolestudenter l�ser p� distans. Det visar ny statistik fr�n H�gskoleverket och SCB, Statistiska centralbyr�n. Antalet distansstudenter har tredubblats under de senaste tio �ren. Fr�n 29 800 stycken under l�s�ret 1997/98 till nuvarande 89 000 distansstudenter, vilket inneb�r att mer �n var femte student nu l�ser p� distans - �ver 70 procent av dessa finns inom N�tuniversitetet. Medel�ldern bland distansstudenterna �r h�gre �n bland �vriga studenter. Medan drygt 40 procent av distansstudenterna �r �ldre �n 34 �r. L�s mer

Ett led i str�van att f�rb�ttra st�det f�r vuxnas l�rande och �ka allas tillg�nglighet till studier �r utvecklingen av offentliga l�rmilj�er som kan erbjuda st�dfunktioner av olika slag. Dessa l�rmilj�ers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende p� fysisk placering och lokalt behov. B�de ur individens och samh�llets perspektiv, inte minst n�rhetsprincip, tillg�nglighet och samordning av kommunala resurser, finns det sk�l att se �ver de f�ruts�ttningar som biblioteken har att fungera som l�rmilj�er. Folkbiblioteken med filialer �r ett vitt f�rgrenat n�tverk av offentliga milj�er i samtliga kommuner.

Biblioteket det enda offentliga rummet?

I �sterg�tland finns f�r n�rvarande�45 bibliotek. �ven om den lilla landsbygdsfilialen inte har m�jlighet att erbjuda st�d och service av samma omfattning som huvudbiblioteket i den stora kommunen, har f�ruts�ttningarna f�r�ndrats radikalt med den tekniska utvecklingen. Tack vare modern teknik kan idag �ven det lilla biblioteket koppla upp sig mot v�rlden och erbjuda ett lika stort utbud i form av Internet, n�ttj�nster och digitala medier som det stora biblioteket. Ur individens perspektiv �r det kanske just i glesbygd som behoven av offentliga l�rmilj�er �r som st�rst. P� mindre orter �r m�nga g�nger biblioteket det enda offentliga rummet som finns och som dessutom �r �ppet med personal och b�de tryckta och digitala medier. H�r kan det beh�vas b�de �kade insatser och mer kommunal och regional samverkan.

�sterg�tland � ett brett spektrum

�sterg�tland har en l�gre utbildningsniv� �n riksgenomsnittet. 32 procent av befolkningen i l�net hade �r 2006 h�gskoleutbildning. Motsvarande siffra f�r riket i sin helhet �r 34 procent. 11,9 promille av befolkningen i l�net var h�gskolenyb�rjare 2005/06. Med h�gskolenyb�rjare avses studerande som f�r f�rsta g�ngen �r registrerad i grundl�ggande h�gskoleutbildning. F�r riket var motsvarande siffra 14,9 promille. �stg�tarna tj�nar ocks� s�mre �n svensken i allm�nhet. I �sterg�tland var 2005 den genomsnittliga f�rv�rvsinkomsten per person i l�net 209 663 kronor per �r att j�mf�ra med 222 691 kronor f�r riket i snitt.

Kommunerna i �sterg�tland speglar ett brett spektrum av kommuntyper. I l�net finns allt ifr�n den lilla glesbygdskommunen till storstadskommuner. I l�net finns 89 t�torter med minst 200 inv�nare. 86 procent av �sterg�tlands inv�nare bor i n�gon av dessa t�torter. Ca h�lften av dessa t�torter har ett bibliotek i n�gon form.

Link�ping � Norrk�ping utg�r tillsammans ett stadsomr�de som har mycket av det som f�rknippas med storst�der � en bred arbetsmarknad, ett rikt kulturutbud, goda utbildningsm�jligheter med mera. Motala, Finsp�ng och Mj�lby �r stora t�torter med ett stort utbud av service. Dessa orter har ocks� som betydande industriorter en stor egen arbetsmarknad. Orter som S�derk�ping, �tvidaberg, �r centralorter i sina respektive kommuner och tydliga lokala centra, samtidigt som de har n�rheten till Link�ping � Norrk�ping. Andra stadsn�ra t�torter har vuxit under senare �r som en f�ljd av n�rheten till st�derna � de �r till sin karakt�r villaf�rorter vars tillv�xt byggt p� pendlingsm�jligheten. Exempel p� s�dana orter �r Mantorp, Rimforsa, �by och Linghem. I samtliga dessa orter finns filialbibliotek.
�
I �sterg�tland finns flertalet av de mindre kommunernas centralorter � �sterbymo, Valdemarsvik, �desh�g, Boxholm, Vadstena och Kisa � p� relativt stort avst�nd fr�n de tv� stora st�derna. De sm� t�torterna p� landsbygden har betydelse f�r sina respektive n�romr�den genom att det ofta finns en viss service � t ex butik f�r dagligvaror, l�g- och mellanstadieskola samt f�rskola och i vissa fall en mindre biblioteksfilial. K�lla: Fakta om �sterg�tland

Digitala klyftor

Det blir allt vanligare att�viktig information fr�n myndigheter, f�retag och organisationer finns tillg�ngligt via Internet och d�rmed �tkomlig oberoende av tid och rum. Det h�r ger ett �ppnare och tillg�ngligare samh�lle f�r�alla som har tillg�ng till tekniken och f�ruts�ttningar att delta i utvecklingen. Men h�r finns �ven en uppenbar risk att det digitala informationssamh�llet kan komma att inneb�ra att vissa grupper som saknar f�ruts�ttningar och kunskap utesluts.�Detta leder till att digitala klyftor skapas i samh�llet. SIKA, Statens institut f�r kommunikationsanalys, arbetar p� regeringens uppdrag med att utreda olika aspekter kring digitala klyftor. L�s mer:�Digitala klyftor - delrapport 2007-11-08. Fotograf: Carina Ljung

I rapporten Digitala klyftor � f�rr, nu och i framtiden konstateras att arbete, skola och bredbandstillg�ng �r de viktigaste faktorerna f�r tillg�ng till, kunskap om och anv�ndande av Internet. Det finns en �ven geografisk klyfta: den som bor i glesbygd anv�nder Internet mindre, och det beror p� s�mre tillg�ng till bredband. Bland bibliotekets datoranv�ndare �r invandrare, och mest d� utomeuropeiska invandrare starkt �verrepresenterade. Dessa bes�kare anv�nder biblioteken och dess datorer f�r nyheter, kontakt med hemlandet och sl�kt och v�nner �ver hela v�rlden, svenska myndigheter och studier. De flesta �r s� nya i Sverige och/eller har s� d�lig ekonomi att ett eget datorinnehav �r fj�rran.

Tv� miljoner saknar tillg�ng till internet��
World Internet Institute konstarerar i en studie publicerad i nov 2007�att trots att anv�ndningen av Internet �kar g�r spridningen till nya grupper l�ngsamt�och ungef�r en tredjedel av svenskarna, n�rmare tv� miljoner,�befinner sig utanf�r Internetv�rlden. I rapporten n�mns�tre faktorer som ligger bakom de digitala klyftorna vad g�ller tillg�ng och anv�ndning. Det �r generationsskillnader, skillnader i inkomst och utbildning och olika slags funktionshinder fr�mst vad g�ller syn och motorik som f�rsv�rar anv�ndningen. L�s mer om rapporten

Biblioteken som l�rmilj�er � folkbildning i nya kl�der
I Stockholm, G�teborg och Malm� finns exempel p� l�rmilj�satsningar p� folkbibliotek som delvis v�nder sig till en annan m�lgrupp j�mf�rt med de l�rcentra som hittills byggts upp i landet. H�r handlar det inte om ett geografiskt avst�nd till studier utan om snarare om ett socialt eller mentalt avst�nd. M�lgruppen �r vid � dvs. b�de personer som deltar i n�gon form av studier och de som �r arbetss�kande eller intresserade av att b�rja studera. Man har d�rmed tagit fasta p� folkbibliotekens breda f�rankring och pr�var m�jligheterna att bidra till en breddad rekrytering till studier, kanske �ven arbete. Andra syften �r att �verbrygga digitala klyftor och att bidra till social inkludering.�

Bildan�tverk - n�tverk f�r l�rmilj�utveckling p� folkbibliotek i (st�rre) st�der
L�nsbibliotek �sterg�tland samt biblioteken i Link�ping och Norrk�ping �r sedan 2006 medlemmar i BILDA - ett n�tverk f�r bibliotek som arbetar med l�rmilj�er i storstadsregionerna. BILDA-n�tverket har f�tt projektmedel fr�n Kulturr�det f�r n�tverket och lokala metodutvecklingsprojekt. F�r Link�ping och Norrk�ping handlar projekten om satsningar f�r att �verbrygga digitala klyftor. L�s mer

Regionala biblioteksplanen
I den regionala biblioteksplanen uttrycks f�ljande strategier f�r omr�det bibliotek och l�rande:
* Verka f�r att det finns studieplatser, �ndam�lsenlig teknik och studierelaterade medier p� alla folkbibliotek i l�net
* Arbeta f�r en �kad samsyn p� medief�rs�rjning som utg�r fr�n den enskildas behov, t. ex verka f�r att man k�per eller l�nar in efterfr�gad kurslitteratur f�r vuxnas l�rande
* Str�va efter att biblioteken har samverkansavtal med utbildningsanordnare om studierelaterade medier, databaser, kurser etc.
* �ka kunskapen om vikten av skolbibliotek och biblioteksst�d i undervisningen
* St�rka samarbetet med l�rarutbildningen
* Utveckla nya samarbetsformer med folkbildningen
* Pr�va nya former f�r informationsf�rs�rjning och biblioteksservice till sm� och medelstora f�retag

Informationsansvarig: Anne Hederén Senast �ndrad: 9/28/2009 Visa f�r utskrift

Bakgrund
Både ur individens och samhällets perspektiv finns det skäl att se över de förutsättningar som biblioteken har att fungera som lärmiljöer.
Nya krav p� st�dstrukturer I ett samh�lle som st�ndigt f�r�ndras h�js kraven p� m�nniskors kunskaper och kompetens. D�rf�r �r det viktigt att ha m�jlighet till livsl�ngt l�rande. Oavsett �lder, bakgrund, bostadsort, familjeliv och arbetsliv m�ste det g� att studera och vidareutbilda sig. Idag st�ller studerande, m�nniskor i arbete och arbetsmarknadens parter krav p� flexibla former f�r utbildning och l�rande. Kraven kommer att �ka i takt med ny teknik, f�rv�ntat kompetensbrist och en ny generation p� v�g in i arbetslivet. Studerande har i varierande grad behov av flexibilitet i fr�ga om plats, tid, inneh�ll, form, metod och studiemilj�. Den �kande flexibiliteten i vuxnas l�rande inneb�r behov av olika former av st�dstrukturer. Alltfler h�gskolestudenter l�ser p� distans. Det visar ny statistik fr�n H�gskoleverket och SCB, Statistiska centralbyr�n. Antalet distansstudenter har tredubblats under de senaste tio �ren. Fr�n 29 800 stycken under l�s�ret 1997/98 till nuvarande 89 000 distansstudenter, vilket inneb�r att mer �n var femte student nu l�ser p� distans - �ver 70 procent av dessa finns inom N�tuniversitetet. Medel�ldern bland distansstudenterna �r h�gre �n bland �vriga studenter. Medan drygt 40 procent av distansstudenterna �r �ldre �n 34 �r. L�s mer Ett led i str�van att f�rb�ttra st�det f�r vuxnas l�rande och �ka allas tillg�nglighet till studier �r utvecklingen av offentliga l�rmilj�er som kan erbjuda st�dfunktioner av olika slag. Dessa l�rmilj�ers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende p� fysisk placering och lokalt behov. B�de ur individens och samh�llets perspektiv, inte minst n�rhetsprincip, tillg�nglighet och samordning av kommunala resurser, finns det sk�l att se �ver de f�ruts�ttningar som biblioteken har att fungera som l�rmilj�er. Folkbiblioteken med filialer �r ett vitt f�rgrenat n�tverk av offentliga milj�er i samtliga kommuner. Biblioteket det enda offentliga rummet? I �sterg�tland finns f�r n�rvarande�45 bibliotek. �ven om den lilla landsbygdsfilialen inte har m�jlighet att erbjuda st�d och service av samma omfattning som huvudbiblioteket i den stora kommunen, har f�ruts�ttningarna f�r�ndrats radikalt med den tekniska utvecklingen. Tack vare modern teknik kan idag �ven det lilla biblioteket koppla upp sig mot v�rlden och erbjuda ett lika stort utbud i form av Internet, n�ttj�nster och digitala medier som det stora biblioteket. Ur individens perspektiv �r det kanske just i glesbygd som behoven av offentliga l�rmilj�er �r som st�rst. P� mindre orter �r m�nga g�nger biblioteket det enda offentliga rummet som finns och som dessutom �r �ppet med personal och b�de tryckta och digitala medier. H�r kan det beh�vas b�de �kade insatser och mer kommunal och regional samverkan. �sterg�tland � ett brett spektrum �sterg�tland har en l�gre utbildningsniv� �n riksgenomsnittet. 32 procent av befolkningen i l�net hade �r 2006 h�gskoleutbildning. Motsvarande siffra f�r riket i sin helhet �r 34 procent. 11,9 promille av befolkningen i l�net var h�gskolenyb�rjare 2005/06. Med h�gskolenyb�rjare avses studerande som f�r f�rsta g�ngen �r registrerad i grundl�ggande h�gskoleutbildning. F�r riket var motsvarande siffra 14,9 promille. �stg�tarna tj�nar ocks� s�mre �n svensken i allm�nhet. I �sterg�tland var 2005 den genomsnittliga f�rv�rvsinkomsten per person i l�net 209 663 kronor per �r att j�mf�ra med 222 691 kronor f�r riket i snitt. Kommunerna i �sterg�tland speglar ett brett spektrum av kommuntyper. I l�net finns allt ifr�n den lilla glesbygdskommunen till storstadskommuner. I l�net finns 89 t�torter med minst 200 inv�nare. 86 procent av �sterg�tlands inv�nare bor i n�gon av dessa t�torter. Ca h�lften av dessa t�torter har ett bibliotek i n�gon form. Link�ping � Norrk�ping utg�r tillsammans ett stadsomr�de som har mycket av det som f�rknippas med storst�der � en bred arbetsmarknad, ett rikt kulturutbud, goda utbildningsm�jligheter med mera. Motala, Finsp�ng och Mj�lby �r stora t�torter med ett stort utbud av service. Dessa orter har ocks� som betydande industriorter en stor egen arbetsmarknad. Orter som S�derk�ping, �tvidaberg, �r centralorter i sina respektive kommuner och tydliga lokala centra, samtidigt som de har n�rheten till Link�ping � Norrk�ping. Andra stadsn�ra t�torter har vuxit under senare �r som en f�ljd av n�rheten till st�derna � de �r till sin karakt�r villaf�rorter vars tillv�xt byggt p� pendlingsm�jligheten. Exempel p� s�dana orter �r Mantorp, Rimforsa, �by och Linghem. I samtliga dessa orter finns filialbibliotek. � I �sterg�tland finns flertalet av de mindre kommunernas centralorter � �sterbymo, Valdemarsvik, �desh�g, Boxholm, Vadstena och Kisa � p� relativt stort avst�nd fr�n de tv� stora st�derna. De sm� t�torterna p� landsbygden har betydelse f�r sina respektive n�romr�den genom att det ofta finns en viss service � t ex butik f�r dagligvaror, l�g- och mellanstadieskola samt f�rskola och i vissa fall en mindre biblioteksfilial. K�lla: Fakta om �sterg�tland Digitala klyftor Det blir allt vanligare att�viktig information fr�n myndigheter, f�retag och organisationer finns tillg�ngligt via Internet och d�rmed �tkomlig oberoende av tid och rum. Det h�r ger ett �ppnare och tillg�ngligare samh�lle f�r�alla som har tillg�ng till tekniken och f�ruts�ttningar att delta i utvecklingen. Men h�r finns �ven en uppenbar risk att det digitala informationssamh�llet kan komma att inneb�ra att vissa grupper som saknar f�ruts�ttningar och kunskap utesluts.�Detta leder till att digitala klyftor skapas i samh�llet. SIKA, Statens institut f�r kommunikationsanalys, arbetar p� regeringens uppdrag med att utreda olika aspekter kring digitala klyftor. L�s mer:�Digitala klyftor - delrapport 2007-11-08. I rapporten Digitala klyftor � f�rr, nu och i framtiden konstateras att arbete, skola och bredbandstillg�ng �r de viktigaste faktorerna f�r tillg�ng till, kunskap om och anv�ndande av Internet. Det finns en �ven geografisk klyfta: den som bor i glesbygd anv�nder Internet mindre, och det beror p� s�mre tillg�ng till bredband. Bland bibliotekets datoranv�ndare �r invandrare, och mest d� utomeuropeiska invandrare starkt �verrepresenterade. Dessa bes�kare anv�nder biblioteken och dess datorer f�r nyheter, kontakt med hemlandet och sl�kt och v�nner �ver hela v�rlden, svenska myndigheter och studier. De flesta �r s� nya i Sverige och/eller har s� d�lig ekonomi att ett eget datorinnehav �r fj�rran. Tv� miljoner saknar tillg�ng till internet�� World Internet Institute konstarerar i en studie publicerad i nov 2007�att trots att anv�ndningen av Internet �kar g�r spridningen till nya grupper l�ngsamt�och ungef�r en tredjedel av svenskarna, n�rmare tv� miljoner,�befinner sig utanf�r Internetv�rlden. I rapporten n�mns�tre faktorer som ligger bakom de digitala klyftorna vad g�ller tillg�ng och anv�ndning. Det �r generationsskillnader, skillnader i inkomst och utbildning och olika slags funktionshinder fr�mst vad g�ller syn och motorik som f�rsv�rar anv�ndningen. L�s mer om rapporten Biblioteken som l�rmilj�er � folkbildning i nya kl�der I Stockholm, G�teborg och Malm� finns exempel p� l�rmilj�satsningar p� folkbibliotek som delvis v�nder sig till en annan m�lgrupp j�mf�rt med de l�rcentra som hittills byggts upp i landet. H�r handlar det inte om ett geografiskt avst�nd till studier utan om snarare om ett socialt eller mentalt avst�nd. M�lgruppen �r vid � dvs. b�de personer som deltar i n�gon form av studier och de som �r arbetss�kande eller intresserade av att b�rja studera. Man har d�rmed tagit fasta p� folkbibliotekens breda f�rankring och pr�var m�jligheterna att bidra till en breddad rekrytering till studier, kanske �ven arbete. Andra syften �r att �verbrygga digitala klyftor och att bidra till social inkludering.� Bildan�tverk - n�tverk f�r l�rmilj�utveckling p� folkbibliotek i (st�rre) st�der L�nsbibliotek �sterg�tland samt biblioteken i Link�ping och Norrk�ping �r sedan 2006 medlemmar i BILDA - ett n�tverk f�r bibliotek som arbetar med l�rmilj�er i storstadsregionerna. BILDA-n�tverket har f�tt projektmedel fr�n Kulturr�det f�r n�tverket och lokala metodutvecklingsprojekt. F�r Link�ping och Norrk�ping handlar projekten om satsningar f�r att �verbrygga digitala klyftor. L�s mer Regionala biblioteksplanen I den regionala biblioteksplanen uttrycks f�ljande strategier f�r omr�det bibliotek och l�rande: * Verka f�r att det finns studieplatser, �ndam�lsenlig teknik och studierelaterade medier p� alla folkbibliotek i l�net * Arbeta f�r en �kad samsyn p� medief�rs�rjning som utg�r fr�n den enskildas behov, t. ex verka f�r att man k�per eller l�nar in efterfr�gad kurslitteratur f�r vuxnas l�rande * Str�va efter att biblioteken har samverkansavtal med utbildningsanordnare om studierelaterade medier, databaser, kurser etc. * �ka kunskapen om vikten av skolbibliotek och biblioteksst�d i undervisningen * St�rka samarbetet med l�rarutbildningen * Utveckla nya samarbetsformer med folkbildningen * Pr�va nya former f�r informationsf�rs�rjning och biblioteksservice till sm� och medelstora f�retag


Informationsansvarig: Anne Hederén	Senast �ndrad: 9/28/2009	Visa f�r utskrift