L�nsbibliotek �sterg�tland

Du �r h�r: L�nsbibliotekets startsida/Projekt/IKT-st�d p� bibliotek

IKT-stöd på kommunala bibliotek

Med hjälp av ny teknik (internet, nättjänster och digitala medier) kan det lilla biblioteket koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort utbud som det stora biblioteket.

Men idag är biblioteken beroende en väl fungerande kommunal IT-infrastruktur och ett bra IKT-stöd för att kunna ge låntagare tillgång till moderna medier.

IKT-stöd på bibliotek är ett nytt projekt som syftar till att alla östgötar ska kunna ta del av det moderna e-bibliotekets service, tjänster och utbud, både på sitt fysiska bibliotek och hemifrån, på nätet.

�� 
Valdemarsviks bibliotek�� Ydre bibliotek Foto: Ahmet Kurt

Projektledare: Birgitta Hellman Magnusson, LB�
Projektperiod: april 2007 - aug 2008
Projekt�gare: L�nsbibliotek �sterg�tland
Besut: Beslutsprotokoll �stsam 070416
Finansiering: 50 000 kr fr�n �stsam�

IKT=Informations- och kommunikationsteknologi

Slutrapport fr�n IKT-projektet, 081031 (750 Kb, pdf)

Checklista f�r bibliotekens IKT-st�d ( resultat av enk�t, sept 2007 och maj 2008)

Projektbeskrivning och beslut (pdf)

IKT-st�d p� bibliotek - en ber�ttelse om det moderna biblioteket�(Bildspel 2,3 Mb)

Kontaktpersoner i projektet

Projektbeskrivning

�vergripande m�l: Att alla �stg�tar ska kunna ta del av det moderna e-bibliotekets service, tj�nster och utbud, b�de p� sitt fysiska bibliotek och hemifr�n, p� n�tet.

M�l/syfte f�r detta projekt:�

Att �ka kunskapen om det moderna e-biblioteket tj�nster och utbud inom den kommunala f�rvaltningen, och bland f�rtroendevalda.

Att �ka f�rst�elsen f�r bibliotekets IKT-behov inom den kommunala f�rvaltningen, och bland f�rtroendevalda.

Att �ppna upp f�r en respektfull dialog mellan f�retr�dare f�r bibliotek och IKT-ansvariga inom kommunen

Att kommunen tar ett helhetsgrupp p� det egna bibliotekets IKT-behov, f�r att kunna erbjuda sina inv�nare en fullgod och j�mlik biblioteksservice.

Att det uppr�ttas en checklista p� en �nskv�rd �basniv� f�r det kommunala bibliotekets IKT-st�d

Att det finns en plan f�r hur det kommunala bibliotekets IKT-behov ska kunna tillgodoses.

Att det tas h�nsyn till det kommunala bibliotekets IKT-behov i kommunens framtida IT-strategi

Bakgrund:

Senare �rs tekniska utveckling i form av datorisering, Internet och ny teknik f�r medier har revolutionerat arbetet p� folkbiblioteken i �sterg�tland. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken verka f�r att databaserad information g�rs tillg�nglig f�r alla medborgare. I dag �r biblioteken beroende av en fungerande kommunal IT-infrastruktur och bra IKT-st�d f�r att kunna fullg�ra sin uppgift att tillhandah�lla�digitala medier och Internet-baserade informationsresurser till medborgarna.

Den tekniska utvecklingen tog fart p� allvar f�r cirka 15 �r sedan, och kan beskrivas i tre steg:

1)�� Datoriseringen p� 90-talet. Den gamla kortkatalogen f�rsvann och�ersattes av en datoriserad bibliotekskatalog. De maskinskrivna korten, sorterade alfabetiskt och systematiskt i kortkatalogen, blev digitala poster i den datoriserade bibliotekskatalogen. Samtidigt datoriseras bibliotekets cirkulationssystem, som h�ller ordning p� vilka b�cker som �r utl�nade, och�blev en del av det nya biblioteksdatasystemet.

Biblioteken i �sterg�tland datoriseras under perioden 1988 � 2003. F�r�ndringen i biblioteksrummet �r att kortkatalogen, som ofta stod mitt i biblioteket, f�rsvann och ersattes av publika �katalogdatorer�, d�r bes�karen kan s�ka efter b�cker p� hyllorna. Bakom disk f�rsvann den manuella utl�ningen och�ersattes av utl�ning via datorer.

2)�� Internets genombrott vid 90-talets senare h�lft. Nu��gger biblioteken ut sina nyligen datoriserade kataloger p� n�tet. Pl�tsligt �kar tillg�ngligheten till bibliotekets medier dramatiskt. Det blir m�jligt f�r vem som helst att n�r som helst se vad som finns p� biblioteket, och om det man s�ker st�r inne p� hyllan eller �r utl�nat. Medborgarna kan inte bara se vad som finns p� det egna biblioteket, de kan ocks� l�tt se vad som finns p� andra bibliotek, eftersom de katalogerna ocks� finns p� n�tet.

Det blir nu n�dv�ndigt f�r biblioteken att skapa egna hemsidor, f�r att hj�lpa anv�ndarna att hitta till bibliotekets online-kataloger och �vriga Internet-baserade resurser. Biblioteken f�r behov av hemsidor som kan fungera som pedagogiska verktyg p� biblioteket, d�r man kan visa l�ntagarna hur man s�ker i Internet-baserade k�llor, och som l�ntagaren sedan l�tt kommer �t hemifr�n. Vid gruppvisningar beh�ver biblioteken kunna visa sin hemsida p� storsk�rm med hj�lp av dataprojektor.

Nu v�xer ocks� antalet Internet-baserade databaser som biblioteket m�ste f�rh�lla sig till, s�v�l fria resurser p� n�tet som betaldatabaser, som biblioteket b�rjar abonnera p�. P� det nationella planet bildades Kulda-konsortiet (2001), som upphandlar databaslicenser f�r folkbibliotekens behov. Ett tiotal betaldatabaser ans�gs 2004 utg�ra ett basbest�nd som borde finnas p� alla folkbibliotek. Det handlar om artikeldatabaser, digitaliserade uppslagsverk och faktadatabaser. Men biblioteken abonnerar �ven p� databaser som erbjuder tillg�ng till digitaliserade delar av v�rt kulturarv t.ex digitaliserade kyrkob�cker och annat digitaliserat arkivmaterial.

F�r�ndringen i biblioteksrummet �r att b�cker i hyllorna delvis ers�tts av �osynliga� databaser. F�rutom �katalogdatorer� beh�vs nu publika Internetdatorer p� biblioteket, f�r att anv�ndarna ska kunna komma �t information som finns fritt tillg�nglig p� n�tet och lagrad i de betaldatabaser som biblioteket abonnerar p�. Unika IP-nummer kr�vs f�r att anv�ndarna ska f� direkt�tkomst till databaserna fr�n bibliotekets datorer, utan manuell inloggning med l�senord. Bibliotekets best�nd best�r nu inte bara av de fysiska medierna i hyllorna, utan �ven av elektroniska informations-resurser p� Internet.

Tr�dl�sa n�tverk p� biblioteket, med m�jlighet f�r anv�ndarna att logga in sig med egna b�rbara datorer, blir ett s�tt f�r biblioteken att �ka �tkomsten till sina elektroniska resurser och m�ta efterfr�gan fr�n det �kande antalet vuxenstuderande som nyttjar folkbiblioteket f�r sina studier.

En tydlig tendens under senare �r �r att anv�ndarna ocks� vill komma �t bibliotekets elektroniska resurser hemifr�n. Man vill komma �t bibliotekets betaldatabaser �ven n�r biblioteket �r st�ngt. Det sker genom s� kallad �remote access�, vilket inneb�r att l�ntagarna kan logga in till bibliotekets databaser med hj�lp av sitt l�nekort och pinkod. Nu lanseras 24-timmarsbiblioteket som inneb�r att �stg�tabiblioteken arbetar �n mer aktivt med att g�ra sina elektroniska resurser �tkomliga via sina hemsidor. Det �r en utveckling som v�lkomnas av anv�ndarna och svarar mot deras behov.
�

3)�� Ny teknik f�r medier inf�rs under 2000-talet. En bok �r inte l�ngre bara en pappersbok, och tidningar och tidskrifter finns inte bara i pappersformat. Under senare �r har digitala b�cker gjort sitt int�g p� biblioteken i form av ljudb�cker i olika format (cd-skivor och mp3-skivor) och digitala talb�cker p� cd-romskivor, s� kallade Daisyb�cker. F�r d�va finns visuella b�cker med teckenspr�k i dvd-format.

Sedan 2005 finns ocks� e-b�cker i �stg�tabibliotekens utbud. Det handlar b�de om e-b�cker som laddas ner som fulltextdokument fr�n n�tet, och e-ljudb�cker som man lyssnar till som en str�mmande fil fr�n datorn. L�ntagaren l�nar e-b�ckerna genom att logga in till e-biblioteket med sitt l�nekort fr�n bibliotekets hemsida. Troligtvis kommer �stg�tabiblioteken inom en inte alltf�r avl�gsen framtid �ven kunna erbjuda nedladdningsbara ljudb�cker i mp3-format, m�jliga att lyssna p� i de sm� mobila mp3-spelare som blivit s� popul�ra p� senare �r.

Ny teknik och nedladdningar har ocks� �kat tillg�ngligheten till anpassade medier. Sedan 2006 har alla folkbibliotek i l�net f�tt regeringens tillst�nd att ladda ner digitala talb�cker fr�n statliga Talboks- och punktskriftsbibliotekets digitala arkiv och br�nna dem p� cd-romskivor. Det inneb�r att alla synskadade och personer med l�s- och skrivsv�righeter i l�net omedelbart kan f� tillg�ng till en efterfr�gad bok. Det finns inga reservationsk�er eller v�ntetider p� b�cker som laddas ned fr�n n�tet! Den nya nedladdningstekniken st�ller dock krav p� att biblioteken har bra bredbandsuppkopplingar och tillg�ng till den tekniska utrustning som kr�vs.

�ven tidningar och tidskrifter finns numera tillg�ngliga i elektronisk form, vilket har �kat utbudet av tidskrifter p� alla folkbibliotek i l�net. Tidningar och tidskrifter p� olika spr�k finns tillg�ngliga p� n�tet, och det g�r ocks� att s�ka i artikelarkiv i olika databaser, som biblioteket abonnerar p�. Genom att folkbiblioteken i l�net abonnera p� svenska och utl�ndska artikeldatabaser f�r �stg�tarna och nya svenskar i l�net tillg�ng till ett betydligt st�rre utbud av svenska och internationella tidningar och tidskrifter j�mf�rt med tidigare. �ven h�r st�lls krav p� IT-l�sningar som medger IP-inloggning p� biblioteket och �remote access� fr�n bibliotekets hemsida, samt p� sikt integrering av tj�nsterna, s� att man kan ladda ner digitala medier, tidskriftartiklar i fulltext och annat digitaliserat material fr�n bibliotekets online-katalog.

�

Metod och genomf�rande:
Att l�nsbiblioteket tillsammans med l�nets bibliotek uppr�ttar ett f�rslag till checklista p� en �nskv�rd �basniv� f�r det kommunala bibliotekets IKT-st�d. F�rslag till en s�dan checklista finns tillg�nglig inledningsvis i projektet. Under projektperioden ska checklistan marknadsf�ras i respektive kommun, och �ven revideras d�r s� beh�vs. L�nsbiblioteket kan medverka vid m�ten mellan bibliotekschefer, IKT-ansvariga och ansvariga politiker p� lokal niv�. M�let �r att det vid projektperiodens slut finns en samsyn p� regional och kommunal niv� om det kommunala bibliotekets IKT-st�d, och en plan f�r att hur behoven ska tillgodoses.
�
Inom projektets ram kommer det ocks� att ordnas studiebes�k och seminarier f�r ansvariga�tj�nstem�n och politiker inom bibliotek och IKT-sektorn.

Projektledare: Birgitta Hellman Magnusson, LB�
Tel: 013-25 56 64, 070-560 16 80
E-post: mailto: birgitta.hellman@ostsam.se

�

Informationsansvarig: Birgitta Hellman Magnusson Senast �ndrad: 11/25/2008 Visa f�r utskrift

IKT-stöd på kommunala bibliotek
Med hjälp av ny teknik (internet, nättjänster och digitala medier) kan det lilla biblioteket koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort utbud som det stora biblioteket. Men idag är biblioteken beroende en väl fungerande kommunal IT-infrastruktur och ett bra IKT-stöd för att kunna ge låntagare tillgång till moderna medier. IKT-stöd på bibliotek är ett nytt projekt som syftar till att alla östgötar ska kunna ta del av det moderna e-bibliotekets service, tjänster och utbud, både på sitt fysiska bibliotek och hemifrån, på nätet.
�� Valdemarsviks bibliotek�� Ydre bibliotek Foto: Ahmet Kurt Projektledare: Birgitta Hellman Magnusson, LB� Projektperiod: april 2007 - aug 2008 Projekt�gare: L�nsbibliotek �sterg�tland Besut: Beslutsprotokoll �stsam 070416 Finansiering: 50 000 kr fr�n �stsam� IKT=Informations- och kommunikationsteknologi Slutrapport fr�n IKT-projektet, 081031 (750 Kb, pdf) Checklista f�r bibliotekens IKT-st�d ( resultat av enk�t, sept 2007 och maj 2008) Projektbeskrivning och beslut (pdf) IKT-st�d p� bibliotek - en ber�ttelse om det moderna biblioteket�(Bildspel 2,3 Mb) Kontaktpersoner i projektet Projektbeskrivning �vergripande m�l: Att alla �stg�tar ska kunna ta del av det moderna e-bibliotekets service, tj�nster och utbud, b�de p� sitt fysiska bibliotek och hemifr�n, p� n�tet. M�l/syfte f�r detta projekt:� Att �ka kunskapen om det moderna e-biblioteket tj�nster och utbud inom den kommunala f�rvaltningen, och bland f�rtroendevalda. Att �ka f�rst�elsen f�r bibliotekets IKT-behov inom den kommunala f�rvaltningen, och bland f�rtroendevalda. Att �ppna upp f�r en respektfull dialog mellan f�retr�dare f�r bibliotek och IKT-ansvariga inom kommunen Att kommunen tar ett helhetsgrupp p� det egna bibliotekets IKT-behov, f�r att kunna erbjuda sina inv�nare en fullgod och j�mlik biblioteksservice. Att det uppr�ttas en checklista p� en �nskv�rd �basniv� f�r det kommunala bibliotekets IKT-st�d Att det finns en plan f�r hur det kommunala bibliotekets IKT-behov ska kunna tillgodoses. Att det tas h�nsyn till det kommunala bibliotekets IKT-behov i kommunens framtida IT-strategi Bakgrund: Senare �rs tekniska utveckling i form av datorisering, Internet och ny teknik f�r medier har revolutionerat arbetet p� folkbiblioteken i �sterg�tland. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken verka f�r att databaserad information g�rs tillg�nglig f�r alla medborgare. I dag �r biblioteken beroende av en fungerande kommunal IT-infrastruktur och bra IKT-st�d f�r att kunna fullg�ra sin uppgift att tillhandah�lla�digitala medier och Internet-baserade informationsresurser till medborgarna. Den tekniska utvecklingen tog fart p� allvar f�r cirka 15 �r sedan, och kan beskrivas i tre steg: 1)�� Datoriseringen p� 90-talet. Den gamla kortkatalogen f�rsvann och�ersattes av en datoriserad bibliotekskatalog. De maskinskrivna korten, sorterade alfabetiskt och systematiskt i kortkatalogen, blev digitala poster i den datoriserade bibliotekskatalogen. Samtidigt datoriseras bibliotekets cirkulationssystem, som h�ller ordning p� vilka b�cker som �r utl�nade, och�blev en del av det nya biblioteksdatasystemet. Biblioteken i �sterg�tland datoriseras under perioden 1988 � 2003. F�r�ndringen i biblioteksrummet �r att kortkatalogen, som ofta stod mitt i biblioteket, f�rsvann och ersattes av publika �katalogdatorer�, d�r bes�karen kan s�ka efter b�cker p� hyllorna. Bakom disk f�rsvann den manuella utl�ningen och�ersattes av utl�ning via datorer. 2)�� Internets genombrott vid 90-talets senare h�lft. Nu��gger biblioteken ut sina nyligen datoriserade kataloger p� n�tet. Pl�tsligt �kar tillg�ngligheten till bibliotekets medier dramatiskt. Det blir m�jligt f�r vem som helst att n�r som helst se vad som finns p� biblioteket, och om det man s�ker st�r inne p� hyllan eller �r utl�nat. Medborgarna kan inte bara se vad som finns p� det egna biblioteket, de kan ocks� l�tt se vad som finns p� andra bibliotek, eftersom de katalogerna ocks� finns p� n�tet. Det blir nu n�dv�ndigt f�r biblioteken att skapa egna hemsidor, f�r att hj�lpa anv�ndarna att hitta till bibliotekets online-kataloger och �vriga Internet-baserade resurser. Biblioteken f�r behov av hemsidor som kan fungera som pedagogiska verktyg p� biblioteket, d�r man kan visa l�ntagarna hur man s�ker i Internet-baserade k�llor, och som l�ntagaren sedan l�tt kommer �t hemifr�n. Vid gruppvisningar beh�ver biblioteken kunna visa sin hemsida p� storsk�rm med hj�lp av dataprojektor. Nu v�xer ocks� antalet Internet-baserade databaser som biblioteket m�ste f�rh�lla sig till, s�v�l fria resurser p� n�tet som betaldatabaser, som biblioteket b�rjar abonnera p�. P� det nationella planet bildades Kulda-konsortiet (2001), som upphandlar databaslicenser f�r folkbibliotekens behov. Ett tiotal betaldatabaser ans�gs 2004 utg�ra ett basbest�nd som borde finnas p� alla folkbibliotek. Det handlar om artikeldatabaser, digitaliserade uppslagsverk och faktadatabaser. Men biblioteken abonnerar �ven p� databaser som erbjuder tillg�ng till digitaliserade delar av v�rt kulturarv t.ex digitaliserade kyrkob�cker och annat digitaliserat arkivmaterial. F�r�ndringen i biblioteksrummet �r att b�cker i hyllorna delvis ers�tts av �osynliga� databaser. F�rutom �katalogdatorer� beh�vs nu publika Internetdatorer p� biblioteket, f�r att anv�ndarna ska kunna komma �t information som finns fritt tillg�nglig p� n�tet och lagrad i de betaldatabaser som biblioteket abonnerar p�. Unika IP-nummer kr�vs f�r att anv�ndarna ska f� direkt�tkomst till databaserna fr�n bibliotekets datorer, utan manuell inloggning med l�senord. Bibliotekets best�nd best�r nu inte bara av de fysiska medierna i hyllorna, utan �ven av elektroniska informations-resurser p� Internet. Tr�dl�sa n�tverk p� biblioteket, med m�jlighet f�r anv�ndarna att logga in sig med egna b�rbara datorer, blir ett s�tt f�r biblioteken att �ka �tkomsten till sina elektroniska resurser och m�ta efterfr�gan fr�n det �kande antalet vuxenstuderande som nyttjar folkbiblioteket f�r sina studier. En tydlig tendens under senare �r �r att anv�ndarna ocks� vill komma �t bibliotekets elektroniska resurser hemifr�n. Man vill komma �t bibliotekets betaldatabaser �ven n�r biblioteket �r st�ngt. Det sker genom s� kallad �remote access�, vilket inneb�r att l�ntagarna kan logga in till bibliotekets databaser med hj�lp av sitt l�nekort och pinkod. Nu lanseras 24-timmarsbiblioteket som inneb�r att �stg�tabiblioteken arbetar �n mer aktivt med att g�ra sina elektroniska resurser �tkomliga via sina hemsidor. Det �r en utveckling som v�lkomnas av anv�ndarna och svarar mot deras behov. � 3)�� Ny teknik f�r medier inf�rs under 2000-talet. En bok �r inte l�ngre bara en pappersbok, och tidningar och tidskrifter finns inte bara i pappersformat. Under senare �r har digitala b�cker gjort sitt int�g p� biblioteken i form av ljudb�cker i olika format (cd-skivor och mp3-skivor) och digitala talb�cker p� cd-romskivor, s� kallade Daisyb�cker. F�r d�va finns visuella b�cker med teckenspr�k i dvd-format. Sedan 2005 finns ocks� e-b�cker i �stg�tabibliotekens utbud. Det handlar b�de om e-b�cker som laddas ner som fulltextdokument fr�n n�tet, och e-ljudb�cker som man lyssnar till som en str�mmande fil fr�n datorn. L�ntagaren l�nar e-b�ckerna genom att logga in till e-biblioteket med sitt l�nekort fr�n bibliotekets hemsida. Troligtvis kommer �stg�tabiblioteken inom en inte alltf�r avl�gsen framtid �ven kunna erbjuda nedladdningsbara ljudb�cker i mp3-format, m�jliga att lyssna p� i de sm� mobila mp3-spelare som blivit s� popul�ra p� senare �r. Ny teknik och nedladdningar har ocks� �kat tillg�ngligheten till anpassade medier. Sedan 2006 har alla folkbibliotek i l�net f�tt regeringens tillst�nd att ladda ner digitala talb�cker fr�n statliga Talboks- och punktskriftsbibliotekets digitala arkiv och br�nna dem p� cd-romskivor. Det inneb�r att alla synskadade och personer med l�s- och skrivsv�righeter i l�net omedelbart kan f� tillg�ng till en efterfr�gad bok. Det finns inga reservationsk�er eller v�ntetider p� b�cker som laddas ned fr�n n�tet! Den nya nedladdningstekniken st�ller dock krav p� att biblioteken har bra bredbandsuppkopplingar och tillg�ng till den tekniska utrustning som kr�vs. �ven tidningar och tidskrifter finns numera tillg�ngliga i elektronisk form, vilket har �kat utbudet av tidskrifter p� alla folkbibliotek i l�net. Tidningar och tidskrifter p� olika spr�k finns tillg�ngliga p� n�tet, och det g�r ocks� att s�ka i artikelarkiv i olika databaser, som biblioteket abonnerar p�. Genom att folkbiblioteken i l�net abonnera p� svenska och utl�ndska artikeldatabaser f�r �stg�tarna och nya svenskar i l�net tillg�ng till ett betydligt st�rre utbud av svenska och internationella tidningar och tidskrifter j�mf�rt med tidigare. �ven h�r st�lls krav p� IT-l�sningar som medger IP-inloggning p� biblioteket och �remote access� fr�n bibliotekets hemsida, samt p� sikt integrering av tj�nsterna, s� att man kan ladda ner digitala medier, tidskriftartiklar i fulltext och annat digitaliserat material fr�n bibliotekets online-katalog. � Metod och genomf�rande: Att l�nsbiblioteket tillsammans med l�nets bibliotek uppr�ttar ett f�rslag till checklista p� en �nskv�rd �basniv� f�r det kommunala bibliotekets IKT-st�d. F�rslag till en s�dan checklista finns tillg�nglig inledningsvis i projektet. Under projektperioden ska checklistan marknadsf�ras i respektive kommun, och �ven revideras d�r s� beh�vs. L�nsbiblioteket kan medverka vid m�ten mellan bibliotekschefer, IKT-ansvariga och ansvariga politiker p� lokal niv�. M�let �r att det vid projektperiodens slut finns en samsyn p� regional och kommunal niv� om det kommunala bibliotekets IKT-st�d, och en plan f�r att hur behoven ska tillgodoses. � Inom projektets ram kommer det ocks� att ordnas studiebes�k och seminarier f�r ansvariga�tj�nstem�n och politiker inom bibliotek och IKT-sektorn. Projektledare: Birgitta Hellman Magnusson, LB� Tel: 013-25 56 64, 070-560 16 80 E-post: mailto: birgitta.hellman@ostsam.se �


Informationsansvarig: Birgitta Hellman Magnusson	Senast �ndrad: 11/25/2008	Visa f�r utskrift